K10 och gränsbelopp – så räknar du

Äger du kvalificerade andelar i ett fåmansföretag styrs beskattningen av din utdelning av de så kallade 3:12-reglerna. Blankett K10 är där beräkningen görs: den visar hur stort gränsbelopp du har, hur mycket utdelning som beskattas i kapital och hur mycket som beskattas som tjänsteinkomst.

Vad gränsbeloppet innebär

Utdelning upp till gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget kapital med 20 procent (tekniskt: två tredjedelar av utdelningen tas upp och beskattas med 30 procent). Utdelning över gränsbeloppet beskattas som tjänsteinkomst, det vill säga med din marginalskatt, upp till ett takbelopp. Utdelning därutöver beskattas åter i kapital.

Reglerna gäller bara kvalificerade andelar, alltså när du eller någon närstående är verksam i betydande omfattning i bolaget. Är andelarna okvalificerade beskattas utdelning normalt med 25 procent.

Två sätt att räkna – välj det som ger mest

Förenklingsregeln (schablonbeloppet)

Förenklingsregeln ger ett schablonbelopp som räknas fram som 2,75 inkomstbasbelopp för året före beskattningsåret, fördelat på andelarna i bolaget. Du behöver inga löneuttag för att använda den, vilket gör den till standardvalet för mindre bolag och för ägare som tar låg eller ingen lön.

Två viktiga begränsningar: schablonbeloppet fördelas efter din ägarandel, och förenklingsregeln får bara användas i ett bolag per person och år. Äger du flera bolag måste du välja i vilket – i övriga bolag får huvudregeln användas.

Huvudregeln (löneunderlagsregeln)

Huvudregeln bygger på bolagets löner och ditt omkostnadsbelopp för andelarna. Gränsbeloppet blir summan av två delar:

• Ett lönebaserat utrymme, som utgör hälften av det kontanta löneunderlaget i bolaget och dess dotterbolag under året före beskattningsåret, fördelat efter ägarandel.
• En avkastningsdel: omkostnadsbeloppet för andelarna multiplicerat med statslåneräntan plus nio procentenheter.

För att få använda det lönebaserade utrymmet måste du eller en närstående ha tagit ut en viss kontant lön under året före beskattningsåret. Lönekravet uttrycks i inkomstbasbelopp och räknas som det lägsta av två alternativ: ett fast antal inkomstbasbelopp, eller ett lägre antal inkomstbasbelopp plus en andel av bolagets totala kontanta löner. Ditt lönebaserade utrymme får dessutom inte överstiga ett tak kopplat till din egen lön.

Beloppsgränserna i huvudregeln ändras varje år eftersom de följer inkomstbasbeloppet och statslåneräntan. Kontrollera alltid vilka nivåer som gäller för det aktuella beskattningsåret innan du fastställer lönenivån – det är också därför lönebeslutet måste tas under året, inte i efterhand.

Sparat utdelningsutrymme byggs upp år för år

Tar du inte ut hela gränsbeloppet i utdelning försvinner inte resten. Det som blir kvar sparas som sparat utdelningsutrymme, räknas upp med statslåneräntan plus tre procentenheter och läggs till nästa års gränsbelopp. Över tid kan det bli betydande belopp.

Det förutsätter dock att du faktiskt lämnar K10 varje år. Blanketten är den enda dokumentationen av utrymmet. Har du missat flera år går det ofta att rekonstruera beräkningen bakåt och begära omprövning, men det är betydligt mer arbete än att lämna blanketten löpande.

Räkneexempel: förenklingsregeln eller huvudregeln?

Anna äger 100 procent av ett konsultbolag med tre anställda. Bolagets totala kontanta löner föregående år var 2,4 miljoner kronor, varav Annas egen lön var 800 000 kronor. Med huvudregeln blir det lönebaserade utrymmet hälften av löneunderlaget – 1,2 miljoner kronor – förutsatt att lönekravet är uppfyllt. Det är dramatiskt mycket mer än schablonbeloppet enligt förenklingsregeln, som ligger på ett par hundra tusen kronor.

Björn driver ett enmansbolag och tar ut 300 000 kronor i lön. Han når inte lönekravet och kan därför inte använda det lönebaserade utrymmet. För honom ger förenklingsregeln bäst utfall. Skillnaden mellan bolagen är alltså inte vinsten, utan lönesumman.

Vill du veta vilken kombination av lön och utdelning som lönar sig i ditt fall – läs artikeln om lön eller utdelning.

Vanliga fel i K10

• Blanketten lämnas inte de år ingen utdelning tas – sparat utrymme tappas bort
• Fel omkostnadsbelopp används; vid köp av bolag är det köpeskillingen, inte aktiekapitalet, som gäller
• Löner i dotterbolag räknas inte med i löneunderlaget trots att koncernen ger rätt till det
• Lönekravet mäts mot fel år – det är löneuttaget året före beskattningsåret som styr
• Förenklingsregeln används i flera bolag samtidigt, vilket inte är tillåtet
• Utdelning beslutas på extra bolagsstämma utan att stämmoprotokoll och likviditetsbedömning dokumenteras

När blanketten ska lämnas

K10 lämnas som bilaga till din privata inkomstdeklaration, alltså kalenderåret efter det år utdelningen tagits eller gränsbeloppet beräknats. Det är utdelning som faktiskt betalats ut under kalenderåret som redovisas – och gränsbeloppet beräknas utifrån förhållandena vid ingången av året. Äger du inte andelarna vid årets ingång får du inget gränsbelopp för det året.

Praktiskt betyder det att beslutet om utdelning och lönenivå behöver planeras i samband med bokslutet, inte när deklarationen ska lämnas. Vi tar fram K10 tillsammans med bolagets bokslut så att beräkningen bygger på rätt siffror.