K2 eller K3 – vilket regelverk gäller för ditt bolag?

Alla svenska aktiebolag som upprättar årsredovisning tillämpar ett av Bokföringsnämndens K-regelverk. För de allra flesta mindre bolag står valet mellan K2 och K3. Valet påverkar hur tillgångar värderas, hur resultatet ser ut och hur mycket arbete bokslutet kräver.

Vem får välja – och vem måste välja K3

K2 är ett förenklingsregelverk för mindre företag. Större företag måste tillämpa K3. Gränsen för större företag går enligt årsredovisningslagen vid att bolaget under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyllt mer än ett av tre villkor: medelantalet anställda över 50, balansomslutning över 40 miljoner kronor eller nettoomsättning över 80 miljoner kronor.

Även moderbolag i koncerner som upprättar koncernredovisning tillämpar K3. Ett mindre bolag får däremot alltid välja K3 frivilligt, medan ett större bolag aldrig får välja K2.

Skillnaderna som märks i praktiken

Avskrivningar på byggnader och fastigheter

Den största praktiska skillnaden gäller fastigheter. I K3 krävs komponentavskrivning: byggnaden delas upp i komponenter – stomme, tak, fasad, installationer – som skrivs av över olika nyttjandeperioder. Utbyte av en komponent aktiveras. I K2 skrivs byggnaden av som en enhet och ombyggnader kostnadsförs i större utsträckning. För fastighetsbolag ger K3 ofta ett högre redovisat resultat och en mer rättvisande balansräkning, men kräver mer administration.

Egenutvecklade immateriella tillgångar

I K3 får utgifter för egen utveckling aktiveras enligt aktiveringsmodellen, med krav på fond för utvecklingsutgifter i eget kapital. I K2 är det inte tillåtet – alla utvecklingsutgifter kostnadsförs direkt. Det gör K3 intressant för produkt- och techbolag som bygger egen plattform och vill spegla investeringen i balansräkningen.

Pågående arbeten och intäktsredovisning

K3 tillåter successiv vinstavräkning för uppdrag till fast pris, alltså att intäkter tas upp i takt med färdigställandegraden. K2 bygger på färdigställandemetoden. Bygg-, entreprenad- och konsultbolag med långa projekt får därför en jämnare resultatbild i K3.

Schabloner och förenklingar

K2 innehåller en rad schablonregler som förenklar bokslutet: bland annat får periodiseringar av mindre belopp utelämnas och nyttjandeperioden för maskiner och inventarier normalt sättas till fem år. K3 utgår i stället från faktisk bedömning i varje enskilt fall.

Uppskjuten skatt

K3 kräver redovisning av uppskjuten skatt på temporära skillnader. I K2 redovisas ingen uppskjuten skatt alls. Det är en av anledningarna till att K3-bokslut tar längre tid.

Så väljer du

K2 passar bolag med enkel verksamhet, få tillgångar och ett tydligt behov av att hålla nere kostnaden för bokslutet: konsultbolag, mindre handelsbolagsstrukturer, holdingbolag och bolag med kort projektcykel.

K3 passar bolag med fastigheter, större investeringar, egen produktutveckling, långa projekt eller externa intressenter som ställer krav på redovisningen – till exempel banker inför en finansiering eller en tänkbar köpare inför en försäljning.

Att byta regelverk

Byte från K2 till K3 är tillåtet och görs vid ingången av ett räkenskapsår. Byte tillbaka från K3 till K2 är däremot begränsat och får normalt bara ske en gång, om det inte finns särskilda skäl. Vid bytet ska jämförelsetalen räknas om enligt övergångsreglerna och effekten redovisas mot eget kapital.

Ett byte bör därför planeras i god tid före räkenskapsårets början – inte upptäckas i bokslutsarbetet. Vanliga skäl att gå över till K3 är förvärv av fastighet, förberedelse inför försäljning av bolaget eller att bolaget passerar gränsvärdena för större företag.

Vi går igenom regelverksvalet som en del av bokslutet och säger till om vi ser att ditt bolag är på väg att passera en gräns. Se vad ett bokslut kostar under priser.